Det onda och det goda!

Många av oss i västvärlden lever idag med lätt förhöjda kolesterolvärden. Men bara för det betyder inte det att livet hänger på en skör tråd, om man är frisk för övrigt!

Många av oss svenskar har ett totalkolesterol som ligger runt siffran 6. Enligt dagens riktlinjer ska man ligga under 5.
Men det finns ingen anledning att gripas av panik om man har höga värden. Det krävs oftast andra faktorer också för att det skall utvecklas till hjärt- kärlsjukdom. Det är först när man har ett totalkolesterol som ligger över 8 som man kan överväga att sätta in medicin.

Dessutom kan man få ner värdet själv genom att äta bättre och röra på sig. Det är idag den första rekommenderade behandling hos friska personer med förhöjda kolesterolvärden; kostförändringar och regelbunden motion.

För att kolesterol ska orsaka åderförkalkning krävs att man samtidigt har en inflammation i kärlväggen. Och det är här motionen kommer in i bilden.

Fram till mitten av 1980-talet ansågs åderförkalkning och hjärtinfarkt enbart bero på fettinlagring i blodkärlen, något som i sin tur antogs orsakas av ett för högt intag av mättat fett.
Idag vet man att sjukdomsutvecklingen beror på att det också pågår en inflammation i blodkärlen.
Fysisk aktivitet motverkar inflammation, och kan därmed slå ut den dåliga effekten av det onda kolesterolet, LDL. 
Motion är överlägset som kärlskyddande ”medicin” hos friska personer.

Träning minst tre gånger i veckan har vetenskapligt dokumenterad effekt, men då måste du få upp pulsen ordentligt, såsom en rask långpromenad. Studier har visat att motion höjer det goda, skyddande HDL-kolesterolet och motverkar inflammation av våra celler.

Vad är då kolesterol?

När man pratar om kolesterol menar man oftast kolesterolvärdet i blodet, men egentligen är det ett vaxaktigt fettliknande ämne som ej löser upp sig i vatten.
Kolesterol kan kroppen själv tillverka till en stor del och detta sker i levern. Kroppen behöver kolesterol för att kunna fungera. Det behövs bland annat för att vi skall kunna bilda D-vitamin och könshormoner. Men ett alltför högt kolesterolvärde kan vara farligt och leda till hjärt- kärlsjukdomar.

När man mäter den totala kolesterolhalten, så tittar man på nivåerna av ”det goda och det onda” HDL och LDL kolesterolet.

  • HDL, det goda kolesterolet, motverkar lagringen av LDL i kärlväggen. Förkortningen står för high density lipoprotein. Det är bra att ha ett högt HDL, medan LDL-värdet bör vara lågt.

  • LDL kallas för det onda kolesterolet eftersom partiklarna lättare fastnar i våra blodkärl där de kan orsaka åderförkalkning. Förkortningen står för low density lipoprotein.

 

Är det farligt att äta kolesterol?

Som jag skrivit i tidigare inlägg så var ägg förut bannlysta för personer med höga kolesterolvärden. Idag vet man att kroppen minskar sin egen produktion av kolesterol när vi äter livsmedel som är rika på kolesterol som exempelvis i ägg. En måttlig konsumtion av ägg och andra livsmedel med högt kolesterolinnehåll går därför bra även för personer med höga kolesterolvärden.

Det som betyder mer för blodets kolesterolhalt är istället vilka fetter som vi äter. Äter vi mycket mättat fett och transfett och samtidigt en liten mängd omättat fett ökar LDL samtidigt som HDL minskar.

Det är de omättade fetterna som hjälper till att sänka LDL kolesterolet. Så en kost som innehåller mycket enkel- och fleromättat fett och måttligt med mättat fett hjälper oss att hålla nere vårt totala kolesterolvärde samt det skadliga LDL värdet.

Mat som kan hjälpa till att sänka ett högt kolesterol:                       

  • Havregryn och havrekli Havregryn innehåller lösliga fiber, som minskar det dåliga kolesterolet, LDL.
  • Valnötter och mandlar Valnötter och mandel sänker kolesterolet och håller blodkärlen friska och elastiska.
  • Fisk Det finns klara kolesterolsänkande fördelar med att äta fet fisk.
  • Olivolja Olivolja innehåller en mix av antioxidanter som kan sänka det onda kolesterolet men lämnar det goda, HDL, kolesterolet orört.

Text: Sofie Andersson
Källa: Lena Jonasson, forskning och hälsa
Bild: Thinkstock

Bröd i långpanna med havre och valnötter!
1 plåt, 225°

Ingredienser:

2,5 dl valnötter
2 stora syrliga äpplen
25 gr jäst
5 dl kallt vatten
2 tsk salt
1 msk honung
4 dl havregryn
2 dl fint rågmjöl
2 dl grahamsmjöl
4 dl vetemjöl drygt

Gör så här:
Rosta nötterna i en het stekpanna under ständig omrörning tills de har blivit gyllene och doftar nötigt. Ta av pannan från spisen och hacka nötterna i mindre bitar. Låt dem svalna.
Tvätta äpplena och skär dem i små tärningar. Blanda jäst, vatten, salt, honung, havregryn, rågmjöl, grahamsmjöl och äppeltärningar i en degbunke. Rör samman till en tjock lös deg och knåda in lite vetemjöl åt gången tills du har en kladdig deg. Arbeta degen i matberedare i 5-10 minuter, knådar du för hand behövs en liten stund till. Degen ska släppa lite från kanterna men fortfarande vara ganska lös när den är klar. Knåda sedan in valnötterna i degen.
Strö över lite vetemjöl på toppen och täck degbunken med en handduk. Låt degen jäsa till dubbel storlek, det tar ca 1 timme.
Sätt ugnen på 225°C och lägg ett bakplåtspapper i en långpanna.
Vält ut den färdigjästa degen på bakplåtspappret och tryck ut degen med mjölade händer så den täcker hela långpannans botten. Skär degplattan i rutor med en kniv och nagga ytan med en gaffel. Låt jäsa till dubbel storlek igen, det tar ca 30 minuter.
Spraya degens yta med vatten och grädda brödet gyllene i mitten av ugnen i ca 20-25 minuter.
Låt brödet svalna och bryt det i rutor.