Stress – en del av vardagen!


Vi lever i en stressig tid och miljö. Mycket skall hinnas med på dygnets 24 timmar. Man har ett arbete som skall skötas, ett hem att ta hand om. Kanske skall barn hämtas och lämnas på dagis eller i skolan. Sedan skall det också finnas tid till att vårda sina relationer, intressen och inte minst - sig själv.

Ibland kan det kanske kännas som att vardagens måsten är det enda som hinns med, och tiden för att ta hand om sig själv, sällan eller aldrig finns. Man har en dålig kontroll över dagens alla bestyr. Det är detta som kallas för vardagsstress.

De vanligaste sjukdomarna idag är i allt högre grad livsstilssjukdomar som kommer av bland annat stress och bristande fysisk aktivitet. Det finns ett nära samband mellan stress och psykisk ohälsa och uppmärksammas inte stressymptomen i tid riskerar personen i fråga att få förvärrad och långvarig psykisk ohälsa.

Vad är stress och vad framkallar den?

Stress är en naturlig reaktion på fysiska, mentala och känslomässiga påfrestningar av olika slag. Stress är egentligen en livsviktig reaktion i kroppen som sätter i gång olika stresshormoner som adrenalin, noradrenalin och kortisol. Detta för att ge dig extra kraft och energi och kan exempelvis ske när du upplever fara eller känner dig otillräcklig i en pressad situation. Som när det inte finns en balans mellan vad vi behöver och förmår och vad miljön erbjuder eller kräver av oss. Människan behöver ett visst mått av ansvar, men om kraven blir mer än vad som kan hanteras uppstår en stressreaktion.

Vad händer i kroppen när vi stressar?

När vi upplever en situation som bråttom, eller jätteviktig, reagerar vår kropp med att sätta sig i högsta beredskap. Kroppen skickar mängder med energi till hjärta och muskler, samt till hjärnan för att kunna hantera denna pressade situation. Systemen sätts igång automatiskt vilket innebär att olika hormonhalter ökar i kroppen.

Det första som händer är att det sympatiska nervsystemet triggas att agera. Den sätter i sin tur igång processer i binjurarnas märg så att stresshormoner, så kallade katekolaminer, utsöndras i kroppen. Det gäller framförallt hormonerna adrenalin och noradrenalin. Det märker vi i och med att vi känner oss mer vakna och alerta samt att pulsen och blodtrycket ökar.

När vi är stressade en kort stund är det framför allt det sympatiska nervsystemet som sätter sig i stressberedskap. När vi är långvarigt stressade, och känner oss pressade utan att kunna göra så mycket åt det, är det istället hypothalamus och kortisolhalten som i första hand påverkas.
Kortisolet är en viktig del i energiförsörjningskedjan. Vid stress ser kortisolet till att hålla nivån av kolhydrater, proteiner och fetter i blodet på en sådan nivå att mesta möjliga energi är tillgänglig för kroppens celler – inte minst för musklerna och hjärtat.
Det är med andra ord en ren fysisk skillnad på stress och stress. Den första tillfälliga typen av stress med kortvarig påverkan, och den andra med mer långvarig påverkan.

För att kroppen ska klara av dessa alarmlägen är det viktigt att den också får återställa sig i naturlig balans. Om vi kan det, kan ibland stress vara nyttigt och konstruktivt även i vår moderna tillvaro. Det är däremot när stressnivåerna i blodet och kroppen är höga under en längre tid som vi upplever negativa konsekvenser. Kroppen bränner ut på sitt energiförråd, och det i sin tur kan ge en rad andra följdsjukdomar.

Vad kan jag göra?

Olika människor utsätts för olika svåra påfrestningar, dessutom man är också olika känslig för dessa påfrestningar.
Därför är det viktigt att sätta sig ner och fundera hur det känns just för dig! Det är viktigt att du försöker undanröja de grundorsaker som ligger bakom din stress. Vad äter din tid och vad skulle du kunna ändra på.
Här kommer några tips:

  • Sömnen Det finns ett samband mellan stress och dålig sömn, varför det första du bör göra är att se över dina sömnrutiner. Lägg dig i tid samt se till att få 7-8 timmars bra sömn varje natt.

  • Motionera Fysisk träning är stressreducerande då det minskar nivån av stresshormonet kortisol.

  • Maten Ät sunt och långsamt: Se till att ha lugn och ro när du äter, ät regelbundet, ät mat med bra näring. Vid långvarig stress ökar behovet av vitaminer och mineraler. Särskilt B-vitamin och magnesium. Magnesiumbrist är väldigt vanligt vid längre stress då omsättningen av magnesium ökar. (mer om magnesium i ett kommande inlägg)

  • Ta aktiv kontroll över din vardag. Bli mer medveten över hur din dagliga situation ser ut och försök skapa bättre struktur, och skapa olika positiva förändringar. Ta kontroll, sök motivation och tänk positivt. Många stressar i vardagen för att leva under sina semesterveckor. Lägg istället kraft på att få vardagen att fungera bättre.

  • Lär dig att andas rätt! Fokusera på andningen när stressen kommer, ta 3 djupa andetag. Lär dig djupandning och gör olika andningsövningar.

  • Förändra din dagliga situation Lagom livstempo är jätteviktigt. Ett stort misstag många gör är att boka in för många roliga aktiviteter, så att de till slut känns som plikt och framkallar tidspress. Självklart kan många känna sig bortprioriterade när du tackar nej. Samtidigt är det nödvändigt att vara lite tuff mot sig själv och andra för att få en bra balans i livet.

  • Minska din konsumtion Ägande tar tid. Det går åt mycket tid för att införskaffa, underhålla, reparera, förvara och göra sig av med saker, oavsett om det gäller hus, prylar eller kläder. Den som konsumerar mindre får tid över till annat.

  • Skapa bra relationer Undvik isolering. Se till att omge dig med positiva sociala kontakter, undvik de kontakter som är negativa och tar av din energi. Ta hand om dig själv, var inte så omtänksam mot andra att du gör våld på dig själv. Se till att du får balans mellan aktivitet och den vila och ro som du också behöver.

  • Hitta orsaken Analysera när du blir stressad, i vilka situationer och vad du kan göra för att minimera stressen. Lär dig att släppa onödig oro! Lär dig släppa taget om alla måsten! Ta det lugnt! Lär dig vila och göra ingenting om så behövs!


Till sist – stress är i sig inte farligt, det är hur du hanterar din stress som kan vara farligt.
(Mer om även detta i kommande inlägg)

Text: Sofie Andersson
Källa: Lennart Levi, vetenskaphalsa.se, stress.se
Bild: Thinkstock